Jag älskar Allhelgonadagen!
En dag att tänka lite extra varmt om de som stått oss nära men som av olika anledningar inte längre finns med oss - och om de som finns. Och om de som finns fastän de inte finns. Och om de som inte längre ville finnas. Och de som aldrig hann. De som hade litet bråttom på vägen. Och såvidare.

Jag åkte till Karlshamn och lade en blomma och tände ett stort ljus för storebror. Som vanligt tomt och visset. Hela kyrkogården var smyckad med marchaller och i kapellet på kullen höll de allhelgonagudstjänst.
Tillbaka i Kristianstad gick jag till Östra begravningsplatsen och tände ett ljus hos mamma - mitt i ett hav av andra ljus och lyktor. Så mäktigt, som att vada i en stjärnhimmel mitt i allt svart. Så fin tradition! ♥

Kvällen spenderades hos syster med familj, lax och pannacotta och Så mycket bättre och Vem vill bli miljonär-spelande, söndagen på Duvan med Maddish och sen hos fina farmor, med kalasfirande och hund- och bebismys med en inte-längre-bebis-Gabriel. Fin helg!