f'låt.
SHIT vad ni måste tycka om mig!
Just nu:
Jag tror min sömnlöshet resulterat i ännu ett fruktat bakbegär. Hur tänkte jag här egentligen?
Men nu vill jag ju göra mer! Cookies, kanelbullar, biscotti, minipajer...
Jag äter ju inte ens kakor för tillfället.
Så stavas duktighet!
¤ Dammsuga, damma och våttorka lägenheten
¤ Tvätta 9 maskiner smutstvätt
¤ Tvätta handdukar, badlakan och sängkläder
¤ Städa ur städskåpet
¤ Rensa och städa linneskåpet + sortera sängkläder
¤ Missa träningen med 2 timmar
¤ Stryka gardiner + hänga upp
CHECK! Fyfan vad skönt. Ville bara show off:a lite.
Nu ska jag inte röra mig ur fläcken förrän det är dags att sova.
Några ord från namnsdagsbarnet:
Grrr. Och alla som tycker jag städar så jävligt helahela tiden - M håller själv på att bli knäpp på mig: "Ta det lugnt, lite damm har väl ingen dött av?" - och har så hiiimla fint hemma fastän jag säger att det är stökigt: ni skulle bara veta.
Jag vet hur det ser ut bakom sängen. Jag vet hur längesen det var jag torkade ur garderoberna. Jag vet vilken kaos det är i badrumsskåpet.
Menmen, lyckligtvis fick jag tag i nån extratimme i tvättstugan, så nu är fjärde maskinen i, sex kvar to go, och jag har dammsugning, golvtvättning och toaletten kvar. (Och toalettskåpet... om det nu blir aktuellt nån gång.)
Tur att duktighetskänslan är svårslagen iallafall.
Monday all day long
Imorgon ämnar jag svepa över lägenheten likt en åskvigg (som lämnar faboulous home makeovervibbar all day long), så jag tänker såhär, att jag... sparar mig tills dess.
Status: ryggläge.
pappa!
Idag fyller världens finaste, lugnaste, snällaste pappa hela 49 år, och han är världens finaste, lugnaste, snällaste pappa just för att han aldrig går i taket, för att han älskar oss och för han alltid ställer upp. Han har inte haft det särskilt lätt med oss och har nog slitit sitt hår både en och 73096 gånger i rädsla för att allt ska gå åt helvete, men han har ändå fortsatt som stöttepelare och bollplank vid nästa galenskap, och nästa igen...
Det spelar ingen roll om det handlar om att skjutsa till flygplatsen mitt i natten (och sen skicka ett lugnande sms till sin flygrädda dotter), fixa finfin pappafrukost en bakissöndag eller komma till undsättning som ett skott med utsträckta armar när man ringer och gråter - trots att vi haft våra duster älskar vi honom så sinnessjukt mycket för att han är just den lugna, oroliga, jordnära pappan som alla borde få ha. (Trots att man kanske bör lämna rummet när han börjar svära...)
Grattis på din dag älskade pappa!
Tack för allt du gör för oss och för att vi får ha just dig och ingen annan till vår alldeles egna pappa, svärfar och morfar.
Vi älskar dig!
Bakislördag!
Nu vänder vi blad från gårdagens härliga kräftskiva till ordentligt med preppande för kvällens bravader med fina klasskompisar. Många centiliter blir det...
Tjohej vad kul det är att leva!
Fredag... igen?
Men. Alltid somnandes, alltid vaknandes, bredvid M. Viktigt.
I like.
Men tiden försvinner. Don't like.
Som idag; tog en timmes sovmorgon och fick naglarna uppfräschade, alkoholen handlad och systerjackan lämnad. Nu försöker jag fånga fredagskänslan en smula innan jag ska dammsuga av lägenheten och preppa för kräftskiva ikväll.
Och imorgon går vi på det igen.
Vicky ba': "Påminn mig om att aldrig bli PT"
Vicky: "- Jag vill ha er tjocka som ankorna i t-parken ;)
"
That's it. Ingen spinning för mig inte.
eller?
Hejdå, Bernfalk!
Officiellt är anledningen en omorganisation inom tidningsvärlden. Jag kan bara spekulera i den inofficiella. (Och tro mig, det gör jag.)
... Och eftersom det finns nånting i Sverige som kallas "förtal" så stoppar jag här. Utan att nämna några eventuella namn herr Bernfalk gärna får ta med sig när han går, som skulle gjort Kristianstad hemskt mycket vackrare. Men tryckfrihet, det finns också. Och jag råkar tycka att det här är den bästa nyheten på mycket mycket länge. Att Lasse dessutom ska upp i rätten gällande ett fall där han utan anledning (nämen?) släppt namn på en byggare, i lagens mening misstänkt för brott.
Idag är en bra dag. Idag skålar jag för Kristianstad. Hurra!
Mini tipsar
Just a tip, sådär liksom.
Ikapp!
Men! Klockan är bara strax efter tre och jag har redan hunnit med en förmiddagsföreläsning, lunch med Angelica, storhandling, jag har hunnit fixa frysen, få undan all disk (välkommen tillbaks kära vän, du har varit saknad!), städat av lägenheten, svarat på mail och ringt viktiga telefonsamtal. OCH läst ikapp mig på alla miljontals bloggar, naturligtvis. Riktigt viktigt. Har ni någon bloggadress att dela med er av så mottages alla bidrag tacksamt!
Nu blir det nedvarvning av Duracellkaninen inom mig. Ska förbereda middagen, plugga lite civilrätt och bara tagga järnet inför en återkomst till gymmet ikväll. Friskförklarad, yes I am!
weekend
Men förbannat kul har vi haft.
Skallebang
Ingen vinst för Winnö ikväll, men vilka duktiga killar som spelar så bra efter så kort tid tillsammans!
Huvudvärken som hängt med hela dagen - som faktiskt började någonstans lagom till att vår föreläsare drog igång sitt show-offande med alla paragrafslängar till höger och vänster - expanderar och börjar nu närma sig något som kan liknas vid migränanfall. Bort, säger vi till det, och hej säger vi till fredag som kommer spenderas med mina vänner Sveriges Rikes Lag, Civilrätt och Straffrätten.
Sen blir det skoj. Efteråt. Skoj. Visst?
Tough shit.
Allvarligt talat.
Föreläsningen idag löd ungefär som följande:
"Ja, om man ska diskutera HB 16:3, andra stycket, kan man ju inte undvika att komma in på 1924:23, och en lösning skulle kunna vara desamma som vid JB 5:4 , 3:e stycket och en bit in på 4:e...
Men om ni ser till exempelvis 30:6 i AvtL så ser ni att den paragrafen används före 3:e paragrafen i HB, men absolut främst går ju som ni vet 9:1 i FB tillsammans med 9:6 som ni ser i andra stycket där i handelsbalkens paragraf 14, 5:e stycket..."
Med reservation för ev. sakfel. (Enligt handelsbalkens lagar om avtalsinledning...)
Anyhow. 70 pers liksom ba': Vad snackar han om?
... men det är roligare när man fattar. Indeed.
Yes!
Typ som lördag. Eller onsdag. Lillördag.
Jatack.
Hemmatisdag
Varm oboy och alla filtar framme.
Regn och kyla och höst.
Vänta på vaktmästare och t
SHIT vad Rachel Ray är jobbig!
tro aldrig det är över.
klump i magen
välkommen vän, jag känner dig alltför väl.
när jag minst anar det,
när jag äntligen tror det är över
knyter magen sig i kramp och likt filmerna blundar jag,
andas en stund och tänker:
"inte igen"
"inte en gång till"
jag vill ju bara vara ifred.
Skrytmåns.
Äntligen är alla kläder från resan tvättade och undanstuvade!
Näst på tur stod i förmiddags vår stackars utbrände hall och då främst vår överbelastade skohylla. Mina miljoner skor fick sig en rejäl genomgång - somliga behövde gå i vinteride, vissa fick städas undan på obestämd tid, och några tiggde och bad helt enkelt om att få gå sin sista vila till mötes.
Dessutom fick hallgarderoben genomgå en klinisk rengöring; glasavfall och pantflaskor sorterades och rensades ur, alla handväskor som inte används städades, tömdes och arkiverades och även våra säsongsjackor fick sig varsin grundlig besiktning och sortering. Skönt!
Vidare gav jag mig på alla lösa papper och räkningar medan M tog tag i disken. Nu har papperskaoset äntligen fått flytta in i "betalda" och "obetalda"-boxar (och mycket fick besöka papperskorgen), och höstens alla föreläsningar är duktigt inplitade i almanackan (det är inte klokt vad man hittar saker när man städar!).
På tur nu? Ett besök i soprummet med allt glas och skräp, sen damma, dammsuga, plocka in den numera rena disken och fundera på hur folk klarar sig utan diskmaskin. Hur gör ni?
(Sen kommer M med pizza. Okynnesätning, kallas det. I like him anyway.)
Kontraster
Idag ligger jag snorig i soffan, äter choklad och dricker mjölk.
Snart så!
Men snart så!
Idag är sista dagen med penicillin, hostan och snuvan har lagt sig en aning och min kurslitteratur kommer i veckan. Dessutom är det inte särskilt länge tills det är måndag.
/Försöker vara positiv
sletslet.
M var duktig och gav sig upp i ottan imorse för att åka till huset och fixa med grunden - duktiga karl!
Själv låg jag kvar, gick upp sent och hamnade framför sitcom:sen på tv och längtar tills inflammationen släpper så jag kan återgå till gym och löpning. sååå synd om mig...
Riktigt lugnt - och välbehövligt - med en lugn helg: idag är det bara plockadammsugavikalitetvätt som gäller, och ikväll - kalas för fina Fanny i Karlskrona!
Konsten att vara snäll (flickvän)
Så nu är ju frågan. Tvinga M att vara hemma, laga middag ihop och snörvla på någons mage... elller... vara snäll flickvän och låta honom åka med killarna på hockeymatch?
det luktar helg.
Om cirka en timme sjunker jag ner i stolen hos min söta frisör för att få trista håret färgat och slingat, sen blir det en sväng på stan och en fika med fina syster. Ikväll tar vi det lugnt, tvättar och äter nåt gott. (Om undertecknad behärskar smaka nåt annat än Kan Jang-beska vill säga.)
sann fredagsstämning. likeylikey.
Torsdagsmys.
Höstens första skoldag kom och gick och trots snorande näsa och penicillinknaprande är jag bara helt sugen och astaggad och sådär höstmysig.
Eftermiddagsplaner:
- Bli frisk.
- Tömma resväskan.
- Göra egen müsli.
- Ta en lång dusch och spendera kvällen under duniset i soffan i väntan på att M kommer från träningen.
feeling rich
(och ettparjeansettparbyxortretröjorenkoftaenväst.)
Sen beställde jag kurslitteratur för 2006 kr. För det fick jag 4 böcker - och det var bara fram tills den 4:e november. Nästa moment kräver 6 böcker. 6 nya böcker. Hujedamig.
Jag vet inte hur man gör!
Bomber i huvudet, glödande lava bak näsan och i hörselgångarna: fetvadd med brinnande stubin.
Och jag blir liksom bara värsta förvirrad. För jag vet inte hur man gör. Hur gör man när man är sjuk? Jag gnäller och snörvlar och snyftar och gråter för det gör ju så jävla ont, det är så djävulskt frustrerande, det är så himskans enerverande. Jag ringer svärmor sjuksköterska, jag ringer Vårdcentralen, jag lägger huvudet i M:s knä och stönar och stånkar och tycker bara jävligt synd om mig själv.
Småförkylningar, magkatarr och migrän kan jag med. Det har jag vant mig vid. Men sjuk? Det är jag aldrig.
Febern går i taket, ansiktet svullet som en sprickfärdig finne till bredden fylld med var.
Doktorn bekräftar - jag är sjuk.
Penicillin, receptbelagda slemhinnelugnande tabletter, Revaxör i litervis, Ipren, te med honung och så mitt älskade Otrivin Menthol. Välkommen hem, Mikaela. Välkommen hem.
to Djerba we went.
Vi började med att spräcka undertecknads Starbucks-oskuld. Sen gick det bara utför:
vi badade.
vi solade.
vi njöt.
vi blev efterlysta i högtalarna på Kastrup.
vi besteg dromedarer.
vi blev bortgifta.
vi red på stranden i solnedgång.
vi lärde oss trolla.
vi bråkade med araber.
vi var nära döden när hissen vi åkte i släppte.
vi var ännu närmre när ovanstående hiss äntligen stannade och öppnade dörrarna - rakt mot en solid tegelvägg.
vi gick i trappor resten av veckan.
vi kollade på (och hade vilda diskussioner om) tunisiska Big Brother med hotellpersonalen.
vi besökte huvudstaden.
vi rökte vattenpipa och drack myntate.
vi började dagarna med varsitt rejält lass chokladpannkakor.
vi turades om att slumra till i solstolarna.
vi blev beskyddade av hotellvakterna.
vi blev beskyddade av restaurangpersonalen.
vi tittade på fakirer.
vi läste.
vi pratade.
vi drack drinkar.
vi smet från notan.
vi avslutade veckan med varsin helkroppsmassage på spa.
vi åt middag på ett sjörövarskepp.
... och ibland. Ibland bara reste vi oss från solsängarna, sjönk ner i en sval pool och tänkte inte på någonting alls.
