Om...

Om jag sluter ögonen och blundar riktigt riktigt hårt...
... kommer då bilen vara fixad och klar när jag vaknar?
... kommer lägenheten vara renstädad och kylen välfylld?
... kommer vårt extrarum vara inrett och röjt? (Och kommer det finnas en skrivbordsplats till mig och mina mysiga projekt som aldrig kommer bli mer än halvklara?)
... kommer det att finnas hemlagad middag på spisen?

Min prins är på väg hem. Han har med sig hämtmat och har lovat att kika på bilen. Vi har dessutom bokat hotell till v. 29 då vi tar semester och flyr till Stockholm med min fina syster och svåger.

Jag har det rätt bra ändå.


sisådär.

Har kunnat bocka av sinnessjukt många måsten från min to do-list idag, både på jobbet och utanför. Alltid lika härligt att börja veckan med en effektiv måndag, trots att magen fortfarande varit lite instabil sedan helgens totalstrejk (och busschaufförer med körkortet från Idon'tknowwhere). Nu mår kroppen äntligen bra igen och jag laddar för en löprunda i hällande regn med trött huvud. Och med ladda menar jag försöka låta bli att somna genom att drömmande tänka på den nyinköpta mangon i köket...


sjukrastlös.

När jag är sjuk kommer det alltid smygandes - framåt eftermiddagen, kvällen spelar det inte längre någon roll om jag har migrän eller är dödssjuk. Då blir jag rastlös. Nu är jag rastlös.

Jag vill ut, få lite friskluft och lite syre i min stackars revolterande mage, men regnet fullkomligt vräker ner och gör mig lite mindre sugen. Däremot älskar jag ju regn, så ska kanske ta tillfället i akt att krypa ner under duniset med den där braiga boken och en balja te... Ser fram emot midsommarfilmen med Luke Perry ikväll, min dags höjdpunkt!
 
 

Att säga hejdå.

Jag har så länge jag kan minnas haft oerhört svårt för avsked. Att säga hejdå kan vara det absolut värsta jag vet. Och trots att jag visst kan köpa den socialpsykologiska förklaringen en gammal kursare presenterade för mig, men det är utan tvekan någonting som stör - och förstör - och något jag verkligen har fått jobba med. När jag träffade M var han iväg en del i jobbet. Tillslut kunde han inte ens säga hejdå, utan fick bara gå hemifrån som till vilken jobbdag som helst.

Ibland går det bra. Går det bra sörjer jag inte i flera timmar, eller dagar, och går det bra behöver jag inte gräva ner mig i hemmet alternativt sysselsätta mig med hundra extra saker att ta mig för.
Ibland går det sämre. Och idag är jag sjuk. Och M kanske har stigit en del i jobbgraderna, och visst har hans bortanätter minskat. Men, som sagt. Jag är sjuk. Alternativt trasig och lite skadad.

Med vänliga hälsningar, Sorg I Huset.
 

Glad midsommar!

Glad midsommar allihop! Vi hade en jättetrevligt midsommarfirande i Färlöv hos bästa syster med familj, med lekar, grill och nubbe. Klassisk midsommar i härligt sällskap!

Jag sover aldrig bra när jag ligger borta över en natt, och eftersom natten spenderades i M:s gamla pojkrum åkte jag hem till hemmasoffan efter utefrukost hos värdparet och slocknade som ett ljus under fårpläden. Nu är jag en ny människa efter en lång dusch, ansiktsmask och nylackade fossingar. Vi spenderar även midsommardagen i Färlöv, hos syster, svåger och favoritbarnen! ♥


ryck och svett.

Svetten lackar efter en rejäl vecko(månads/årstids?)städning. Jag fick lite hybris och har nu nästan bestämt mig för att göra om litet här hemma. Tror jag. Vi var inne i en gudomlig affär inne i stan igår och jag blev så kär, så kär... Tyvärr hänger inte plånboken med riktigt i mina förälskelser dock. Problem.

Jag grubblar en del. Utan att veta om det. Liksom sådär undermedvetet. Ska bli skönt att få lägga en hektisk vecka bakom sig och fira söndag med ett gäng fina vänner, lite grill och några spel ikväll!


ridå!

Och mitt bland fina bloggar och kokande nypotatis kan hjärtat plötsligt få för sig att bara bubbla över av kärlek och tacksamhet och sorg och glädje och vördnad för livet.
Enligt Facebook behöver jag söka läkarhjälp för mina PMS-besvär. Framtida Mikaela tror snarare på en rejäl shoppingrunda och ett omstylat hem.

Fredagshjärtat. Livsvalen. the one.


upgraded version.

Hej.

Träffa Den Nya Mikaela. Nya Mikaela föddes idag, 11 juni 2012, samma dag som hon började sin fasta tjänst som socialsekreterare. Den Nya Mikaela har kämpat till sig en examen och kan p.g.a. 100%-ig tjänst istället för 60%-ig jobba ikapp det hon ligger back med på jobbet. Den Nya Mikaela tar sig dessutom an kaoset i hemmet med en klackspark (och en timmes powernap för att samla kraft). Den Nya Mikaela återgår till livet efter c-uppsats och festfixande med glatt humör. Den Nya Mikaela slarvar inte med sömnen eller maten. Den Nya Mikaela är rädd om sina blommor (och måste ännu en gång köpa nya att ersätta de vissna...) och kan prioritera sin tid. Den Nya Mikaela tar tag i saker och skjuter inte upp saker för att hålla skeppet flytande.

Skeppet flyter. Rak kurs. Ohoj!


Så sakteliga.

Sakta, sakta kryper livet tillbaks till verkligheten igen. Uppsatsen är inlämnad, vi ska upp med den på tisdag, och nedräkningen till sommaren och fast tjänst har sedan länge börjat. Jag har bara inte hängt med ordentligt. Kroppen är 90 år och förutom de tre timmarnas powernap jag råkade ta igår eftermiddags har jag sovit som en klubbad säl 12 timmar inatt. Ska bli skönt att få avsluta dessa intensiva veckor med en rejäl examensfest, som sig bör, och sen gå på 100% jobb med rutiner och vardag under en - förhoppningsvis härlig - sommar.

Prioritera tid. Försöker jag lära mig. Och M börjar fatta hintarna när jag gnäller om att vi aldrig dejtar. Ytterdörrar bestäms och vinterresor kikas på. Och ryggbiff lagas. Pussar prioriteras.

En - otroligt intensiv - vecka ligger framför oss. Jag ska jobba förmiddagar och vara i skolan eftermiddagar och däremellan nånstans leva, njuta och planera fedefest. Odds på att jag slocknar först på lördag?


Hade behövt en vecka till av det här...


RSS 2.0