Min bättre hälft.

En vanlig dag på Lasarettsboulevarden:

Undertecknad har precis kommit hem från ett kvällspass på jobbet, M har inte hunnit hem än. Plötsligt skriker nån nedanför balkongen.

- MICKIIIIIS!

Jag går förvånat ut och ser min alldeles egna Romeo stå nere på gräsmattan och gasta. Eftersom min telefon - som vanligt - är obrukbar, antar jag. Varför gå hela vägen upp, liksom.

- Vad är det? undrar jag litet tystare. (Man måste ju tänka på grannarna.)

- Jag ska köra och HAAANDLAAA! Ska'ru MEED?

- Nejnej, säger jag och sneglar på klockan. Maxi stänger om tio minuter.

- Vad ska vi HAAAA? undrar Romeo och börjar småspringa mot bilen.

- En jävla massa, försöker jag fortfarande lite tyst och tänker på den långa handelslistan jag knåpat ihop tidigare på dan. Men handla vad du vill ha så storhandlar jag imorgon!

- VAAA? ropar M bortifrån parkeringen.

- Handla det viktigaste så storhandlar jag imorgon! försöker jag igen och ber en bön om att ingen sitter och njuter - förlåt, försöker njuta - av kvällslugnet på någon av husets alla balkonger.

- Men vad är DEEET DÅÅÅ? gastar han vidare, och jag börjar seriöst fundera på om jag verkligen valt rätt livskamrat här i världen.

- Jag vet inte! väser jag. Knäppis!

Och nu sitter jag här och väntar med spänning på vad han kommer hem med.
För alltså, allvarligt talat.
Jag är verkligen inte den som är den, men att stå kl tio på kvällen och gasta så alla grannar hör att vi behöver toapapper, ketchup, deo, hönsbuljong och tamponger - det gör jag bara inte.

Min lilla fining!

Kommentarer

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:
RSS 2.0