Ödet vill att jag bantar.

När jag skulle göra middag igår visade det sig att kycklingspetten jag tagit upp för ugnsstekning luktade kattmat. Är det nån doft jag verkligen kräks av, är det kattmat. I soporna med dem, och hungrig och dan som jag var hade vi inte nåt annat tinat - dock bröd och pålägg i kylen som vi behöver bli av med.
Tänkte då istället lyxa till det med en varm macka och sallad till det, mums! Sagt och gjort, på med mackan på bakplåtspapper, på med pålägg och in i ugnen. Hoppas det går snabbt nu... men, vad är det som luktar?
Tittar in i ugnen och får se stora eldsflammor från plåten. Får plötsligt en syn av massa brandmän, innebrända ungar och vårt hyreshus nedbrunnet till grunden och inser att jag har alldeles för lite kläder på mig för att bli evakuerad av brandkåren.
Ut med mackjävlarna fort som fan, får hälla vatten på elden för att den ska slockna. Öppna dörrar och fönster, vrida på fläkten på max. HUNGRIG!
Aja, ner med plåten i disken med sig, på med aluminiumfolie istället och in med ny macka. 10 minuter senare har osten smält på mina två halvor, orkar inte vänta mer, ut med mackorna och ät kvinna! Funderar på sallad, skiter i vilket. Måste ha mat.
Ena halvan - med brie - skitäcklig. Slänga.

Resultat: En middag bestående av en halv dinkelbulle, fruktfat och några bitar mörk choklad. Stabilt som fan.


                                  Hur fan kan det börja BRINNA i ett BAKPLÅTSPAPPER?

Kommentarer

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:
RSS 2.0