Ibland haltar livet. Oftast hamnar det på rätt spår igen.

Jag började morgonen efter en vecka i smått kaos med att slå sönder
1) tvålpumpen i keramik och
2) en syltburk av glas som gick i tusen bitar.

Sen rusade jag iväg till tåget och kelade med en berner-valp. Bra så.

Tåget tog mig och några goa kollegor till BBIC-utbildning i Hässleholm. Alltid lika kul att träffa andra socionomer i olika verksamheter, tröttnar aldrig! Imorgon avslutas kursen, och då har jag en grundutbildning i BBIC att stoltsera (...) med!

Och så väntade min VFU-uppsats med omdöme i brevlådan idag. "Bra referenser till kurslitteraturen". Jodå, än kan tant! Och med ett "Med dig som handläggare eller behandlare är jag aldrig orolig" funderade undertecknad på hur lyckligt lottad hon är som hamnat härjustnusåhärtidigtochsåhärjävlabra. Samt på hur mycket positivt respektive negativt det egentligen låg i den formuleringen.

Efter en lång dag i en alldeles för trång konferenslokal med alldeles för lite luft och alldeles för mycket ätande - det är alltid så mycket mat involverat på utbildningar och konferenser! - har jag nu sjunkit ner i soffan där jag ämnar stanna resten av kvällen. M är iväg och 'Inception' går på Canal+. Såatte.