Bokmalen fortsätter.

De senaste genomlästa: (förutom Östermalmsmorden som jag nog skippar helt efter bara 3 kapitel)
En doft av apelsin av Joanne Harris, och Frank Anderssons själbiografi Frank - sanningen om lögnerna.

Såhär säger baksidestexten om En doft av apelsin:

"Dunkla händelser, kärlek och svek finns nedskrivna i den hemliga receptsamling som är Framboise Simons enda arv från sin mor. Boken har hon med sig när hon under falkst namn återvänder till sitt barndomshem i den lilla byn vid Loireflodens strand där hon startar ett crêperie. Ingen i byn vet vem den mystiska änkan egentligen är. Att hon köpt den fallfärdiga gården och rustat upp den betrakas med respekt.
Men det förflutna hinner upp henne, med minnen från uppväxten i skuggan av den dominanta modern och upplevelserna under kriget och ockupationen. Ju mer hon fördjupar sig i moderns dagbok desto klarare träder bilderna fram från en tragisk barndom i krigets skkugga och dramatiska händelser som ännu ger återklang i byns dagliga liv."

En jättevacker bok om en liten bortglömd by i Frankrike, från ockupationens nazism men också från återkomsten som gammal kvinna. Språket är vackert, maten och dofterna centralt. Dessutom verkar kronologi inte existera i författarens vokabulär, det kastas än hit och än dit. Som Mikaela gillar, of course. Vet att jag varit sen att läsa denna kioskvältare, men den var väl värd att väntas på. Sötis.

Och angående Frank Anderssons memoarer har väl de flesta redan hört skvallret. Sanningen om lögnerna lyder titeln och trots att jag ju är lite partisk då jag alltid tyckt bra om herr Andersson är boken lättläst och väldigt, väldigt charmig och framförallt väldigt rolig. Med tanke på alla historier den gamle brottaren råkat ut för vet man faktiskt inte vad som är sant eller inte. Hör här! inleder nästan varje episod, och många förklaringar till medias utspel blir det. Men den är också väldigt personlig, blödistårarna brände mer än än gång på fröken Nilsson, ärligt skriven och när den stora hemligheten avslöjas i bokens sista kapitel riktigt känner man hur bjässen Andersson tappar ett berg från bröstet. Att förordet är skrivet av Filip & Fredrik, och att diverse anekdoter om författaren redogörs i korta texter av andra vänner insprängt bland kapitlena gör bara boken ännu mer personlig och äkta.
Sötnöt Andersson. Han är mysig. (Trots att han umgås med bossen Möller.)

                                                  


Under tiden skriver jag vidare på tentan, tro det eller ej, och har påbörjat nästa självbiografi ute i solsängen. Dagarna känns långa, tillgängliga. Mina dagar! Mina timmar! Gängkriminalitet handlar det om nu. Nya boken alltså. Big surprise fröken.

Huvudregel: Ju tunnare sås, desto tunnare pastasort. Tjock, matig sås = kraftigare pasta.

Bokläsarsöndag.
Jag har precis läst ut Maria Küchens De behövande. Precis lagt den ifrån mig. Första Küchen-bok jag läst, men med tanke på att jag påbörjade den 294 sidor långa boken imorse tror inte det blir den sista.
Vackraspråketfinaordensnyggastilen.

Såhär står det om De behövande på bokens baksida:

"En ung kvinna flyttar med sitt nyfödda barn från Stockholms förorter till en skärgårdsö. Hon söker ett annat liv och finner styrka i sin självvalda ensamhet.
  Mannen hon hyr av är gammal och besviken. Motormannen kallades han förr, när han också var full av styrka och lust.
  I stan finns Niklas och Sara och Tommy, unga övergivna människor vars liv snart ska gå sönder.
  Dessa livslopp hör ihop sen förut, korsas, bryter med våld och kärlek in i varandra. Högt över allt svävar örnarna; ser allt, bryr sig inte. Bilar och människor flyttar sig fram och tillbaka där nere, det ser ut som en lek - en lek med liv och död."

Kapitlena är korta, en del bara en mening långa. Språket är poesi uppblandat med spänning och en viss skräck för vad som komma skall. Men man fortsätter att läsa, och det är jobbigt att det inte går fortare.
Tidsperspektiven snurrar runt varandra, nutiddåtidåratalsedansläktingarssläkthistorier. Men på nåt sätt hänger allt ändå ihop, på de mest makabra vis.
En riktig Mikaela-bok. En riktig Mikaela-bok för en riktig bokläsarsöndag.
En bokläsarsöndag och pastasöndag och istekokarsöndag. Hepphepp!

                           

Midsommar tillbringades alltså här hemma med massa mat, lite snaps och många glada skratt. Våra fina gäster dök upp redan kl. 14 för sillnypotatisgräddfilsnapslunch innan vi kickade igång lite lekar och spel. Kändes trist att behöva duka för midsommarlunch inomhus, men med tanke på snålblåsten utanför fönstrena kändes det snart som ett redigt beslut after all.
Vid 19-tiden tände grabbarna grillen i regnet och kött, chorizo, halloumi, ananas och majs gled ner i magarna i sällskap med grekisk potatissallad, rostade potatishalvor, sallad och tzatsiki. (Serveras väl nedsköjt med trevligt sällskap och rikligt med vätska.)
Kvällen fortskred sen alldeles för fort med kändisförklaringslekar, massa tragg, musiktävlingsnynnande och jordubbstårta. Först vid kl. 2 inatt begav sig vännerna hemåt och kvar stod en trött och glad Jerry, jag menar Mikaela. Och för första gången i mitt liv hade jag inte stressat, ångrat eller fått panikångestattacker över att maten aaaaldrig kommer att räcka - mycket tack vare att M styrde upp: "Mikaela, potatisen räcker, jag lovar", "Mikaela, du behöver inte göra så mycket, det räcker" och "Mikaela, jag skrubbar inte mer potatis nu. Det räcker!" och såvidare. Och det räckte. Gott och väl.

Tack för att ni kom och ville dela en superhärlig midsommarafton hos oss! Nästa år blir det revansch i finalen! (Och kanske lite bättre med plats...) Puss på er allihop!

                    
                   
                   
                    

Godmorgon! Här hemma kluckar kaffekokaren vemodigt inför den långa dag denne får tjänstgöra. Jag har såklart inte gjort nånting än så har några hektiska timmar framför mig än så länge.
Väderprognosen varnar för regn, men fortsätter vädret som det gör utanför fönstrena satsar vi nog på att äta åtminstone sillunchen utomhus.
Vi ska bara ha en lugn midsommar med fina vänner, lite sill & grill, kubbande och spel och vin och jordgubbstårta. Bäst att sätta fart med andra ord!

Trevlig midsommar på er! Var rädda om varandra!

                        

Måndagen bjöd på sovmorgon, storhandling, bullbak, glass i Åhus och Rosegarden-middag.

Sen såg vi Priest! Priest! Med heeeelt okej-snygga Paul Bettany och Stephen Moyer. Mumselimums. (Medan jag dreglade över den trasiga vampyrjägaren med blod i hela fejan som tvingats ge upp sin dotter och som bråkelibråkar med prästministeriet om sitt liv hade Fisen bara ögon för den fagre flickidolssheriffen med bara lagom med skäggstubb som bara vill rädda sin älskade. Kontraster? Klasskillnad? Taskig barndom?)
Sen hade jag choklad i precis hela röven.

Men hursom! Filmen var riktigt bra, sjukt udda och grymt snyggt gjord - jättevacker ljussättning, proffsiga specialeffekter, fin regi och precis lagom med 3D-djup. Medianörden har talat.
Och som sagt, lite hetnosar har ju ingen dött av. Dregeldregel.

lite socker på den, tack?

När man är trött blir man blödig.

Ögonen kliar ihjäl och jag mår sådär underkuvat illa som man gör efter att inte ha sovit tillräckligt. Men! Nu rattar jag Cajan mot Skillingaryd och fina Therese och sedermera Uppsala, Järlåsa och fina livscoachgruppen.
Hoppas på en lugn och skön helg med fint väder och många skratt. Jag ska ladda!

puh. Den senaste tiden har varit en enda karusell med panikstressande uppblandat med en sinnessjuk effetivitet. Gårdagen nådde kulmen; skolan hela dagen och slutligen inlämning av vår dokumentation, till Åhus för att hämta Cajan, in till stan igen för att hitta besiktningstid, ingen besiktningstid ledig, vidare till Carspect, fick besiktningstid - aldrig mer Bilprovningen! - in till Telenor för att fixa telefon, Telenor stängt, vidare till The Phone House - aldrig mer Telenor! - fixade telefon, hem för att öppna telefon, glömde SIM-kort, telefon oanvändbar, coachingtimme, träffa brudarna, köra till Åhus och fixa catsen.
Antingen är jag jävligt ovan eller fixar jag inte att stressa.

Varför mimar de till operetter på Seventh Heaven?

Idag ska jag ligga i solen. Läsa en bok. Tvätta och packa inför morgondagen. Kränga jordgubbar. Inte göra ett jävla dugg, helt enkelt. Skönt ska det bli.