Jag kan nog vänja mig vid det här.
Snälla tid, gå lite långsammare! ♥
Halvtid!
Veckan svänger över mot sin andra halva och jag står mest i mitten och undrar hur folk hinner med sina liv?
Jag har varit dunderförkyld, med sjuktopp i måndags under vår metoddag, och är väl fortfarande inte riktigt kry men pigg i kroppen än så länge!
Nu blir det till att borsta tänder och leta strumpor, snart dags att smyga iväg till bussen för ännu en fullspäckad dag med alla finisar! Teammöte, uppföljningsrapporter och farfarkväll står på onsdagens schema. Nu räknar jag ner, dels till den 9 oktober och dels till den 20:e...
London, baby! ♥
20-23 oktober. Jag och Emma. Tomma väskor dit, fulla hem. Mat och dryck och skoskav.
Ålagille!
Vi började med att skåla för födelsedagsbarnet ute i sanden på stranden innan vi tryckte in oss i det lilla överbelamrade kyffet till ålastuga. Första rätten var just rökt ål med grovbröd och äggröra. Den följdes av kokt ål med potatis och senapssås - överraskande gott! Redan här började vi bli mätta, pappa fick öppna paket och vi andra sjöng vår egenihopkomponerade Mats-sång. Blev riktigt uppskattat! Efter pausen var det dags för stekt och sen fläkt ål, med potatismos och sirap. Slutligen fick vi in fyra luade ålar på ställning, som vi fick klippa med järnsax och äta med bröd och smör. Hela middagen tog fem timmar och avslutades med kaffe och äppelkaka. Vi behöver aldrig mer äta mat.
Idag ska jag iväg och säga hejdå till en fin vän. Det är inte lika roligt.
Död!
Nu är jag snuvig och hängig, och igår gick jag med huvudvärk från lunch som envist höll i sig och som på kvällen eskalerade i ett migränanfall. Har fortfarande lite känningar idag, men får försöka dricka mycket och stänga dörren till mitt rum så onödiga ljud försvinner. Försöker ju hålla mig borta från värktabletter, och då är det inte så mycket mer att göra än att skylla sig själv och låtsas att det regnar. Seeeer inte, höööör inte...
Mot bussen med stora koftan, tevattnet får forsa idag!
Välkommen måndag!
Pigg och utvilad med hembakt bröd i magen, nu kör vi!
Skrikande lycklig
Efter en tuff men otroligt lärorik vecka på kontoret (och ja, en medvetslös powernap på det...) mötte jag upp fina Madde på stan för en sen fredagsfika på Bagels igårkväll. Kaffe är viktigt! När jag kom hem stod min fina man och stekte entrecôte och luftade rödtjut. Min prins! Vi slocknade gott efter middag och lite spel och imorse for jag upp ur sängen 05.55 - alltså fem minuter innan alarmet sätter igång - och hann halvvägs genom hallen innan jag kom på att det var lördag...
Alltså. Lördagssovmorgon och jag har sån jävla energi och humöret är på topp! Snart blir det lunch på stan med min vackra namne, en coachingtimme på det och resten av helgen skall gå åt till bakning, fönstertvätt (here I go again, vadslagning på den?) och analysskrivande. Var rädd om tiden!
Att lämna avtryck på kontoret #1
Eftersom jag spenderade kvällen hos farmor och hade full koll på vad jag skulle baka här ikväll stressade jag lagom och kom inte hem förrän först för någon timme sen. Jag hade ingen brådska, kladdis går ju snabbt i ugnen och jordnötterna till Snickerstoppingen hade jag tro't eller ej varit så fantastiskt förutseende och plockat på mig på Maxi redan igår. Plockar fram och ska börja baka - ingen kakao. Det är liiide svårt att göra kladdkaka utan kakao. Flippar ändå inte ut än, utan går lugnt till kylens hemliga fack (läs: chokladgömma) för att använda mig av den mörka choklad jag alltid har hemma för ev. krissituationer, d.v.s. kakaobrist eller akut PMS. Ingen choklad. Det är liiiide svårt att göra kladdkaka utan vare sig kakao eller choklad. Så långt med knäna kan inte ens jag trolla.
Aja. Man är väl coach. Utbildad i att se möjligheter istället för hinder. Vi gör en paj istället, tänkte jag. Inga havregryn.
Okej. En vanlig jävla banankaka då? Inga bananer. Sockerkaka? Inget citronskal.
Bestämmer mig slutligen för muffins på de stackars sönderfrysta bären som fortfarande ligger och skriker efter hjälp i frysen. Hallonen har smält ihop till en enda bärisglass. Inga problem, sa coachen. Och körde in skiten i micron.
Frosting måste man ha. Tur att jag har mascarpone i kylen. Alltid redo, vetni. Mascarponen gammal.
Jaja. Lite crunch på toppen bara då. Lättare att transportera då också. Skitbra. Smör, råsocker, havregryn... eh. Just det. VADFANHARJAGHEMMAEGENTLIGEN? Men okej. Lite müsli då. Same shit.
Om jag tänker låtsas som att det hela tiden var meningen att bjuda på sönderfrysta bärmuffins med müsli imorgon vid fikan? Maybe.
Torsdag igen!
Jag har sett de berömda bakbundna händerna. Jag har känt den berömda maktlösheten, när det inte längre finns några möjligheter kvar. Men jag har också den stora äran att få dela mina dagar med de berömda fina människor som är precis på rätt plats här i världen, som ser möjligheter och som gör den sedvanliga kritiken helt uppåt väggarna.
Läraläralära! Jag insuper allt jag kan. (Och nu är det tre kollegor som frågat varför jag ser så glad ut. Jag brukar svara att jag inte har något att vara ledsen för.)
Och ikväll ska jag till farmor! ♥
Onsdag
Det blir 11 timmars sömn. Shitpommfritt. Sömn-Mikaela.
Och M har fortfarande inte tagit hem vår kaffebryggare.
Godmorgon!
Ny vecka på kontoret!
Nybakt! ♥
För övrigt tog frysfanskapet 2 timmar att avfrosta. Nu har vi ett isberg i duschen. Riktigt illa.
Oj.
Veckan har spenderats på min härliga praktikplats, allt känns toppen och jag har lärt mig mer om socionomyrket på dessa få dagarna än under hela min utbildning. Hösten kommer knappt hinna flämta förbi...
I fredags gick tåget mot Skillingaryd 05.30 på morgon, jag kånkade med kudden och storväskan och mötte upp fina Therese med racerbilen mitt i de vackra Smålandsskogarna. Under vägen hann vi fly från polisen inte mindre än tre gånger (jag körde), stoppa upp halva Stockholm på en parkeringsplats i desperat letande efter tampong i baksätet (jag körde), backa i McDriven - twice - (jag körde) och även bränna förbi de värsta Stockholmsköerna i trängande behov av att finna en toalett genom att ta bussfilen. Ja, det var jag som körde. Men det var inte jag som vände på motorvägen utanför Uppsala, det var det ICKE. Kommer sakna våra galna bilfärder genom halva Sverige (och andra halvan genom att köra vilse i den första.)
Helgen har varit tung och krävt mycket energi. I lördags satt vi ute och grillade under stjärnklar himmel i starkt månljus och pratade missbruk och sjöälvor innan läggdags - så märklig känsla att jag snart ska behöva ta farväl av dessa människor som jag kommit att tycka så mycket om.
Det var hur som haver såå skönt att efter 7 1/2 timmes resväg i 4 olika fordon äntligen få komma hem igårkväll, pussa lite på M och störta halvt medvetslös i säng. Idag har jag tagit ledigt från kontoret och ämnar bara vara. Och kanske städa och tvätta och baka bröd också. Frosta av frysen. Handla.
Många tankar såhär efter näst sista utbildningshelgen, givande som tagande. Om en månad är jag utbildad coach!
badadambadabam.
Tidig sänggång idag för tidig avfärd imorgon! Jag preppar med matlådor och tågtider och diskmaskin och rundar av söndagen med lite fixande och trixande efter kvällsfika hos syster och Daniel. Känner mig totalt nollställd inför imorgon - har absolut ingen aning om vad som komma skall känns det som, så ingen anledning att nervösa sig. Är riktigt jävla taggad däremot - detta har vi sett fram emot sen vi satte våra söta små asses i föreläsningssalen den där 1 september 2009! Tut tut! (Nu kör vi!)
Välkommen höst!
Jag älskar hösten! Den känns i luften och i solen och i blåsten nu, och jag myser bara på tanken kommande månader med tjocktröjor, raggisar och mörka morgnar. Hösten som kommer bjuder dessutom på ytterligare roligheter: älskade pappas 50-årsdag, London med Emma, livscoachdiplomering i oktober, konsert med fina Jenny och däremellan; massa äventyr, biobesök i mängder, middagar med mina fina, kvällskaffe i stearinljussken, huttrande morgnar på busstationen, goa helger, härlig vardag och så småningom: advent, lucia och jul.
Prassel, prassel, sa löven. Hejhej, sa jag.
sommarminnen.
Sommaren 2011 går till historien. Det blir aldrig som man tänkt sig och härligt är väl det - från att leka ledig med sommarkurser började jag i juli istället på ett helt nytt jobb - och däremellan, innan och efter:
sommarteater, midsommar, grillkvällar och vinglas, två härliga möhippor som föranledde två fantastiskt vackra bröllop, Kristianstadsdagarna 2011, MP-reunion, lata dagar på stranden, minisemester i Skara, långa kvällar, oändliga fikor och en och annan bio, Skånes djurpark, kalas, räkfrossa i Åhus, kräftskiva, konserter & lekplatser, öl & farmorkaffe...