Det var flera år sedan (nåja, 3 iallafall) som jag hade ett rejält migränanfall senast. Fast då hade jag i och för sig det rätt ofta, så det var inte så farligt när det väl inträffade.
Men så. Imorse smällde det till. Fick jättekonstig huvudvärk redan igår när M kom hem, var tvungen att trycka hårt över ena ögonbrynet för att ens kunna titta mot nåt ljus. Och imorse var det alltså igång... Hade lyckats glömma hur förbannat jävla ont det gör, så blev helt paff. Vad är det som händer? ungefär.
Meeeen. Eftersom jag i pricip aldrig tar värktabletter (och därför blir from som ett lamm och totalbedövad i hela kroppen de gånger jag faktiskt gör det) rådde två Ipren på den värsta smärtan, och sen ebbade det ut framåt eftermiddagen.

Efter lite positiv energi från fina Therese - hela vägen genom telefonluren! - tog jag mig alltså an Den Fasade Midsommarhandlingen i kaoset på ombyggnadsröriga Willys med fröken Jönsson.
Alltså. Jag blir en sån tant när det nalkas högtider. Jag njuter av att planera dukning och handla sill och baka jordgubbstårta och gissa hur många kilon nypotatis som går åt (och ändå handla typ 7 kilo för mycket, "utifall att..."). Jag älskar mat. Och fest. Och kanske just därför är hon den stora förespråkare för glöggaftnar, julklappskvällar, påskbruncher, valborgsmiddagar, höstbufféer, överraskningspartyn och grillkvällar.

Jag är sån tant.
Men jag gillar det.